Bekräftelse, visst kan det vara trevligt att få höra att man är vacker ibland, särskillt av den man älskar, men det är inget jag strävar efter i livet. Vackert är inte det viktigaste i livet. Om någon säger att jag är stark däremot, det kan jag leva på hur länge som helst. Kanske för att mitt liv inte alltid varit så vackert, med det har utsatt mig för prövningar flera gånger, där jag fått visa min styrka.
Jag tycker det är häftigt hur man kan resa sig efter ett fall, man kan plocka upp småbitarna och laga sig själv, och fortsätta gå, tills man faller igen, och så håller det på. Människan överlever det mesta. Det sägs att endast de som är starka nog utsätts för prövningar, och jag är nog villig att hålla med, även om det inte alltid känns så. Men när man ser tillbaks på hur många gånger man faktiskt lyckats resa sig, trots att det stundvis verkat omöjligt, så inser man! Det är de gångerna man ska komma ihåg när det är tufft; jag har klarat det förut, bara fortsätt andas så överlever du detta med. Det känns mycket bättre att säga till mig själv; fyfan vad stark jag är, än att tala om för mig själv att jag är vacker, för vad ska man egentligen med skönhet till om man inte har styrka?
Kanske därför jag börjat träna så mycket, för att det ska synas ännu bättre utifrån hur stark jag faktiskt är, ett sätt visa för universum att mig jäklas man fan inte med!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar